Svenskalektion 12 mars

Låt 1.

Melodin spelas i moll, vilket ger hela låten en dyster känsla. Musiken ger en lugn och stilla stämning, och det är även så jag känner mig medans jag lyssnar till tonerna. Trots att jag inte kan uppfatta orden han sjunger för mig lyssnar jag ändå till hans hesa och raspiga röst. Orden som han uttalar smälter nästan in i varandra och det känns som att han nu sjunger ett enda långt, utdraget ord.

Låt 2.

Denna melodi är vacker och lugnande. Den får mina sinnen att slappna av, samtidigt som min fantasi börjar att flöda. När jag hör detta stycke börjar jag tänka på en kamp. Det är en kamp, där den ena kämpen redan vet att han kommer att förlora. Precis som när sommaren håller på att gå över till höst, vet sommaren att hösten tillslut kommer att vinna. Melodin är sorglig och mörk. Ljudet av pianot som spelas får mig att tänka på denna kämpes röst som, trots att dess öde redan är bestämt, fortsätter att kämpa enda in i det sista.

Bild 1.

Trädet, som växer bredvid de två männen, är gammalt och har vuxit snett och vint. Det kan dock hålla sig uppe tack vare dess stora grenar som sträcker sig upp emot skyn. Dessa män samtalar om stora drömmar, stora drömmar som kanske handlar om förräderi, stöld och svek, någonting som är hemligt mellan dessa två personer. Dessa mäns liv har, precis som trädets, varit lång och krokig. Precis som trädets grenar håller trädet stående, kommer dessa mäns drömmar och stora planer att hålla dem kvar. Av det jag ser på bilden drar jag slutsatsen att det är 1800-tal. Om dessa män tidigare i livet valde fel väg, har de troligtvis inget annat val än att fortsätta leva på detta sätt. Nu står de alltså där i skogen, mitt i natten, och planerar i hemlighet i vilken riktning deras liv ska fortsätta, medans månen lyser ned på dem.