Frankenstein nr 2

Det som kännetecknar en romantisk roman är att det är individen och känslolivet som står i centrum. Detta kan vi notera då vi läser Frankenstein . I boken beskrivs ständigt olika slags känslor och sinnen hos olika karaktärer.

Någonting som jag själv märkt är hur författarinnan låter naturens skönhet påverka karaktärernas känslomässiga liv. När Frankenstein och Clerval reser mot England kan man tydligt se detta. ”Bergen i Schweiz är sällsamma och majestätiska, men dessa flodstränder har en charm, som jag aldrig sett maken till. Se på den där borgen som hänger ut över stupet där borta, och sedan på ön, som nästan döljs av de där vackra trädens lövverk, och nu på de där arbetarna, som kommer i grupper från sina vingårdar, och den där byn som ligger halvt gömd i en bergsskeva. Åh, nog måste den ande som bor och vakar över den här platsen äga en själ som står i större samklang med människans, än de som tronar på glaciären, eller drar sig undan till de otillgängliga bergstopparna i vårt eget land.” s. 156 Norstedts. Det här är ett typiskt exempel då känslorna som framkommer i texten påverkas utav den sköna naturen.

När demonen och Frankenstein möts får vi ta del av demonens egen historia. Han berättar hur hans liv sett ut sedan den dagen han skapades. När han, under en längre tid, iakttog en familj började också olika slags känslor födas i honom. Utan kunskap om vad dessa känslor är för något, eller vad de ens betyder, ger de honom en personlighet. ”Ju mer jag såg av dem, desto starkare blev min önskan att vädja till deras godhet och beskydd, mitt hjärta trängtade att bli känt och älskat av dessa vänliga varelser, att se deras ljuva blickar riktas mot mig med tillgivenhet var min högsta önskan.” s. 130 Norstedts. När han sedan vill ta kontakt med familjen, och dela sina känslor med dem, grips de av fasa när de ser hans avskyvärda utseende. Människornas reaktion, och deras känslor för honom, bidrar även de till skapandet av hans personlighet och han formas efter människornas bild av honom. ”Allt utom jag kände ro eller förnöjsamhet, jag bar i likhet med ärkefienden ett helvete inom mig, och när jag fann att ingen delade mina känslor, ville jag rycka upp träden och sprida kaos och förstörelse omkring mig, för att sedan sitta och njuta av ödeläggelsen.” s. 136 Norstedts.

Frankenstein nr 1

Ett intresse för naturvetenskapen börjar i Victor Frankensteins tidiga år att växa fram. Detta ämne är någonting som han börjar att studera under en period av flera år. Ju längre tid som går och ju högre avancerade studier han inleder börjar hans intresse att ta en viss form. Livets stora gåta är ett ämne som fascinerar honom mer och mer. Victor Frankenstein börjar studera och experimentera inom detta, han är fast besluten om att lära sig konsten att ge dött materia nytt liv. I början av sin forskning beskrevs Victor Frankenstein som en fokuserad man. Han stod med båda fötterna på jorden. När hans arbete drivs framåt börjar dock hans intresse för ämnet att övergå i besatthet. Hans starka vilja och beslutsamhet är det som driver honom framåt i forskningen, men när han arbetar för att nå sitt mål blir han också mer och mer isolerad från omvärlden samt från sina nära och kära. Trots detta så övertygar han ständigt sig själv om att han, än dag, ska bli den förste människan som lyckats bemästra konsten att ge någonting nytt liv.

När han, efter flera års experimenterande, fullbordar sitt arbete börjar han att tveka. Hans mål, som innan bara hade vart en stor dröm för honom, blev plötsligt hans verklighet och han inser då sitt misstag. Han har skapat någonting, någonting som han inte kan kontrollera över längre - en livs levande varelse. Detta blir för mycket för honom och han flyr i rädsla och desperation från sitt laboratorium. Under en tid försöker han förtränga tanken om denna demon han skapat, men han förs tillbaka till verkligheten igen då han inser att hans skapelse har dödat hans egen bror. Som skyldig till mordet döms den oskyldige Justine, en mycket nära vän till honom. Han kan inte berätta om den egentliga mördaren, då ingen skulle tro på hans galenskaper. Skuldkänslorna som han känner för dessa två personers oskyldiga liv som spillts, plågar honom dag som natt. Tillslut försöker han att fly från dessa hemska händelser genom att ge sig av från sitt hem.

Svenskalektion 12 mars

Låt 1.

Melodin spelas i moll, vilket ger hela låten en dyster känsla. Musiken ger en lugn och stilla stämning, och det är även så jag känner mig medans jag lyssnar till tonerna. Trots att jag inte kan uppfatta orden han sjunger för mig lyssnar jag ändå till hans hesa och raspiga röst. Orden som han uttalar smälter nästan in i varandra och det känns som att han nu sjunger ett enda långt, utdraget ord.

Låt 2.

Denna melodi är vacker och lugnande. Den får mina sinnen att slappna av, samtidigt som min fantasi börjar att flöda. När jag hör detta stycke börjar jag tänka på en kamp. Det är en kamp, där den ena kämpen redan vet att han kommer att förlora. Precis som när sommaren håller på att gå över till höst, vet sommaren att hösten tillslut kommer att vinna. Melodin är sorglig och mörk. Ljudet av pianot som spelas får mig att tänka på denna kämpes röst som, trots att dess öde redan är bestämt, fortsätter att kämpa enda in i det sista.

Bild 1.

Trädet, som växer bredvid de två männen, är gammalt och har vuxit snett och vint. Det kan dock hålla sig uppe tack vare dess stora grenar som sträcker sig upp emot skyn. Dessa män samtalar om stora drömmar, stora drömmar som kanske handlar om förräderi, stöld och svek, någonting som är hemligt mellan dessa två personer. Dessa mäns liv har, precis som trädets, varit lång och krokig. Precis som trädets grenar håller trädet stående, kommer dessa mäns drömmar och stora planer att hålla dem kvar. Av det jag ser på bilden drar jag slutsatsen att det är 1800-tal. Om dessa män tidigare i livet valde fel väg, har de troligtvis inget annat val än att fortsätta leva på detta sätt. Nu står de alltså där i skogen, mitt i natten, och planerar i hemlighet i vilken riktning deras liv ska fortsätta, medans månen lyser ned på dem.

Helvetet

Jag skulle beskriva helvetet på två olika sätt. Det första är ur religiös syn. Helvetet är en plats dit du kommer när du ska straffas för de onda gärningar du gjort under ditt liv och för de synder du begått. Människor avskräcks från att begå brott eftersom de är rädda för det öde de sedan kommer att stå till mötes med. Helvetet är motsatsen till himmelen, där du får leva i harmoni med Gud. Idag är inte religion lika stort som det var förr i tiden och många människor är även ateister. Vi pratar mycket om helvetet idag, men kanske inte om dess egentliga betydelse. Namn som till exempel ”helvetesberget” får oss inte att tänka på ett berg där djävulen ska plåga oss för det onda vi gjort i våra liv, utan kanske på ett väldigt brant berg eller liknande. När man förr bad någon att fara åt helvete var detta något väldigt förfärligt att säga till någon. När vi däremot säger det till någon idag har stycket inte lika stark betydelse. Min andra beskrivning av helvetet är allstå att vi till stor del betecknar helvetet som en otrygg och obehaglig plats. Idag tror jag tror att vi behöver symboler för det onda respektive det goda. De religiösa synsätten av himmelen och helvetet, gott och ont, finns kvar som riktmärken för oss. Jag själv, som inte riktigt vet vad jag ska tro på och vad jag inte sak tro på, är på ett sätt glad för historien och religionen som säger oss hur en god människa bör vara.

Dante

Doften av halm och nyslaktat kött letade sig in genom mitt öppna fönster under gårdagens soliga förmiddag. Ute på torget var handeln av dagens färska varor i full gång. Pigorna från stadens välbärgade hem slogs om de bästa köttbitarna medans de fattiga barnen sprang runt rännstenarna i sina nedlortade kläder. En tjock, välbärgad man fick sina skor putsade av små smutsiga pojkhänder samtidigt som han njöt av solens varma strålar.

12 jan

Vilken litteratur och vilka epoker lockar dig mest?

Medeltiden, renässansen och upplysningen är de epoker som jag känner mig mest intresserad av just nu. Dock vet jag inte speciellt mycket om dessa tre epoker och därmed är risken stor att jag ändrar uppfattning om dessa. Antiken känner jag redan är avklarad från ettan, och har därför inte ett lika stort intresse av denna epok.

Angående litteraturen så har jag alltid vart en aning intresserad av att läsa Shakespeare eftersom detta är någonting som jag inte gjort innan.

Vilken pjäs och vilken film skulle du vilja se?

”Hamlet”, ”En midsommarnattsdröm” eller liknande kända verk av Shakespeare skulle vara intressant och kul att få se antingen på teater eller på film om det finns möjlighet till detta. Angående ”Snabba Cash” så är jag mycket positiv till att se filmen!

Enskilt arbete, grupparbete, prov - vad lockar mest?

Under den tid som vi ska förbereda vårt sommarprat arbetar jag helst enskilt. Efter vecka 10, när manuset ska vara klart, känner jag att det är bättre att dra igång olika grupparbeten. Små diskussionsgrupper när det gäller att utvärdera olika filmer/pjäser som vi gjort under höstterminen tycker jag fungerar bra.

Min ambition med vårterminen är att fortsätta prestera i samma anda som innan och att själv bli nöjd över mina prestationer och resultat. Jag har precis studerat terminsplaneringen och konstaterat att vi kommer ha fullt upp nu under vårterminen. Jag hoppas dock att jag inte blir alltför stressad och kan behålla fokus under hela terminen.

Examination

Jag har valt att samarbeta med Maria och Louise när det gäller min examination eftersom att vi alla tre har liknande ämnen. Vi har valt att ha en liten diskussionsgrupp tillsammans med Per där vi kan spekulera kring våra ämnen.